Det börjar bra!
-Inväntar reaktioner-
Så, nu när alla stora förespråkare för den kvinnliga mulligheten eller "normalvikten" har fått säga sitt, skall jag säga mitt.
Jag tycker inte att jag är överviktig, absolut inte men jag kan ju inte heller förväntas köpa helt ny garderob bara för att jag går upp en storlek! Nä, innan det går så långt, bör man ta tag i det. För den där nya garderoben har man helt enkelt inte råd med. Punkt slut.
Och nu till det här med kvinnlig mullighet och "normalvikt". Givetvis är det helt okej att vara mullig, det är ju upp till en själv hur man trivs! Jag trivs dock inte med det. Kanske för att jag är bortskämd med att i nästan hela mitt liv varit smal och "omullig". Men det är helt enkelt jag. Dessa här extrakilona beror på för lite träning. Det vet jag.
Det är ju inte så att jag saknar kvinnliga former men för mig har det inget med mullighet att göra. Det är bara hur man är byggd.
Och så till "normalvikten".
Enligt BMI är en person överviktig först när hon når BMI-värdet 25. För en person av min extrema längd (167cm) skulle det innebära 71 kg. För mig är det ju bara absurt. Det skulle innebära att, på mig med 2-3 extrakilon, lägga på ytterligare ca 10 kg fett!
Så om man skulle följa det resonemanget skulle jag få lov att gå upp i alla fall 8 kg utan att räknas som överviktig. Jag kan bara tänka mig hur jag skulle ha det, hur mycket jobbigare vardagen skulle bli.
Nä. Det där med BMI och normalvikt, litar jag inte riktigt på. Har man legat på en relativt stadig vikt hela sitt liv utan att lida av det i vardagen, då är det ju det som är ens normalvikt.
Så jag väljer att ta tag i detta innan det hinner skena iväg. 3 kg kommer aldrig att bli 10.
Jag ämnar nämligen förbli i den undre delen utav skalan med hälsan i behåll.
Och, givetvis; tonvis med cred till alla som tar tag i sina extrakilon! Ni är värda ett lättare liv.
/ Carro - Med stil och med sin normalvikt inom sikte
P.S. Som rubriken säger; det har börjat bra. -0,5 kg.D.S
BMI är ett trubbigt mått på normalviktighet. Det säger ju heller inget om fördelningen av fett och muskler vilket gör att en vältränad bodybuilder kan få ett tokhögt BMI fastän personen ifråga är långt ifrån fet... Det bästa är faktiskt det gamla hederliga måttbandet... Och ens gamla kläder, precis som du nämner. Helt övertygad om att du känner själv vilken vikt som är "din" och när det inte passar längre! Good luck!
Albatrossen: Ja men nu är ju inte jag någon bodybuilder. Har tränat en hel del i mitt liv men har absolut aldrig tillhört eliten. Jag älskar måttbandet. Och det älskar mig.
Tack för din övertygelse om min självinsikt. =)
Jag förstår mig inte på det här med bmi alltså. JAg är också 1.67 somdu och va fan skaman väga 71 kg då? ÖÖödet tyckerj aglåter väldans konstigt. Jag väger 56 nu och tycker det är för tok för mycket för mig. Men men man är ju olikabyggd ikroppen så bmi funkar nog inte för alla.
Och angående håret har jagaccepterat det och nu tycker jag det är räääätt snyggt. ivissa fall hahaochjag är så förbannat snäll och inte vågar säga till omsånt. Grrrr jag måste lära mej!
Har iaf uppe bild på bloggen på frillen nu om duvill se :)
Larsson:
Nä det är inte så att man måste väga 71 kg utan att man får lov att väga upp till 71 kg innan man räknas som överviktig. Det är allt emellan 58 och 71 kg som räknas som normalvikt om man är 22 år. Som jag är. Rätt messed up.
