Det pinsammaste jag gjort

Idag skall jag ta mig an en sorts utmaning från Speaker's Corner.
Hon skrev den 6:e januari det här inlägget och hävdade att hon inte skulle skriva ett enda inlägg till om inte någon berättade om det pinsammaste de har gjort.

Nu är det dock så att jag är väldigt dålig på att komma ihåg pinsamma saker jag gör.
Jag liksom förtränger dem, för att slippa skämmas eller nåt i den stilen. Så faktum är att jag inte minns ens hälften av de pinsamheter jag råkat ut för och därför får det bli några av de mindre pinsamma saker jag faktiskt kommer ihåg.
Logiskt, eller hur?

So here goes.

Strax innan jul, när det var väldigt kallt men ingen snö i sikte, går jag av bussen här på Munkegärde.
Det har regnat och allt är blött. 
Ska vara duktig och ta gångtunneln istället för att kila över vägen. Men lat som jag är tänker jag göra som tjejen före mig och ta mig nerför slänten för att komma till gångvägen (istället för att gå runt busskuren åt andra hållet för det är ju faktiskt säkert 3 m extra att gå!).
Tar två steg nerför slänten och tappar fotfästet.
Halkar, sätter mig på rumpan och glider hela vägen ner till gångvägen.
Vid mitt förvånade tillrop, vänder sig tjejen om, får se mig sitta i skiten, flinar och småskrattar lite och går vidare.
Hela jag är lerig baktill och händerna likaså. Äckligt!
Jag tror dock inte att hela bussen såg mig men nog de som satt längst bak.
Fick ringa Sunshine för att få lite halvhjärtad tröst. Hon skrattade mest. Och jag med för den delen.

Sen har jag en till, mindre pinsam grej som ändå var rätt pinsamt när jag stod där.

Det var en mycket trött dag.
Hade gått igenom eld och vatten för att ta mig från Humanisten till Hjalmar Br. Platsen.
Stod och väntade på min buss som skulle ta mig heeela vägen hem till Munkegärde.
Ser bussen komma runt hörnet, ställer mig i kön, går på bussen utan att titta upp, kommer in och ser att den inte alls liknar den typen av expressar jag brukar åka med.
Får en ond föraning.
Tar ur hörlurarna ur öronen och frågar killen brevid mig vilken buss jag har gått på egentligen.
19, säger killen.
Nej shit!
Fort ut igen och precis när jag helt förvirrad kommer ut på hållplatsen igen, ser jag min buss åka förbi på utsidan av nr 19 och brumma iväg utan mig.
Snopet.

Som ni kanske förstår, är jag inte riktigt kompis med kollektivtrafiken.
Inte alls faktiskt.

Så. Om någon vill veta om de pinsamma saker jag har gjort som jag förträngt, får ni nog fråga Sunshine.
Hon minns med all säkerhet! Precis som jag minns hennes. Haha!

/ Carro - Med stil.. För det mesta!
Kommentarer

Säg något här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0